Storuman går från avveckling till utveckling

Investeringar för 36 miljarder kronor och 2 200 nya arbetstillfällen. Så bra kan det gå för Storumans kommun fram till 2020 om allt går enligt planerna. En förutsättning för det är att skapa en mer jämställd och bred arbetsmarknad.

Det visar en analys och konsekvensbedömning av planerade investeringar i regionen som Storumans kommun presenterade den 11 april. De största investeringarna görs inom vindkraft, gruvindustri och turism. Detta positiva scenario, där Storuman går från avveckling till utveckling, ställer stora krav på kommunen.

- Vi måste ligga långt framme i vår planering, vara snabbfotade, offensiva och hitta nya former av lagarbeten med näringsliv, regering, infrastrukturverk, högre utbildning och arbetsmarknadsmyndigheter, säger Tomas Mörtsell, kommunstyrelsen ordförande i Storuman.
– Vi måste ligga långt framme i vår planering, vara snabbfotade, offensiva och hitta nya former av lag

Tre scenarier
Gruvor
Vindkraftverk
Fördubblad turism
Satsning på infrastrukturen
Fler innevånare
Bakgrund
”Attraktiva Storumans kommun”
Kontaktuppgifter

Tre scenarier

Analysen och konsekvensbedömningen sträcker sig fram till 2020. Studien är uppdelad i tre scenarier där sannolikheten att investeringen blir av är större än 25 procent (Hög), större än 50 procent (Mellan) eller större än 75 procent (Låg). I det mest optimistiska scenariot handlar det om investeringar inom olika branscher för 36 miljarder kronor och 2 200 nya arbetstillfällen.

Även i de övriga scenarierna som ÅF Infraplan tagit fram innebär satsningarna att Storumans kommun måste ställa om sig från avveckling till utveckling. I scenario Mellan handlar det om investeringar för 27 miljarder och i scenario Låg för 7 miljarder.

Anledningen till att man valt tre scenarier är främst att det alltid finns osäkerheter kring gruv- och vindkraftsinvesteringar. För gruvindustrin gäller globala ekonomiska konjunkturer, svängningar i efterfrågan och prognoser. Även för vindkraften finns liknande finansiell osäkerhet, men även betydande osäkerhet i tillståndsprocessen.

Gruvor

Gruvnäringen står för 12 miljarder kronor fördelat på fem bearbetningskoncessioner, där nickelfyndigheten Rönnbäcken är den enskilt största.

I Rönnbäcken kommer investering och driftkostnader att uppgå till cirka 57 miljarder kronor under gruvans hela livstid. Under byggfasen sysselsätts närmare 1 000 personer och under drifttiden handlar det om 350 arbetstillfällen.
– Den snabba tillväxten i Kina och Indien har medfört att det blivit en renässans för råvaror, vilket ökat prospekteringsverksamheten i vår region och nu är det skördetid för gruvbolagen, säger Tomas Mörtsell.
– Malmtillgångarna i Storumans kommun är mycket viktiga för hela EU om Europa ska kunna bli mer självförsörjande inom detta område, inflikar Stellan Lundberg.

Vindkraftverk

I scenario Hög investeras det för 19 miljarder kronor i vindkraft fördelat på cirka tio områden med totalt närmare 500 vindkraftverk.
– Vindkraften är mest arbetsintensiv under uppbyggnadsfasen. Men även under driftfasen behövs det folk som kan sköta service och underhåll. Här ligger vi bra till i Storuman med vår unika yrkeshögskoleutbildning ”Vindkraftstekniker i kallt klimat”, berättar Tomas Mörtsell.

Fördubblad turism

Turismens investeringar uppgår i scenario Hög till 3 miljarder kronor och innehåller bland annat satsningar på alpina anläggningar och anslutande boende.

Storumans kommun och näringslivet i Hemavan och Tärnaby avser att bilda ett gemensamt destinationsbolag som ska stärka regionens attraktionskraft. Samarbetet ska verka för att fördubbla turismen och dess omsättning fram till 2020. Antalet sysselsatta inom besöksnäringen fördubblas då också från 250 till 500 sysselsatta.

Företaget Fjällkedjan Hemavan AB har investeringar för 1,3 miljarder kronor i pipelinen. Totalt planerar de 3 500 nya bäddar.
– Vi tror stenhårt på utvecklingen i Hemavan och har förvärvat ett område på 90 hektar. Tillgången till en flygplats med reguljär trafik, varifrån det bara är tio minuter till skidbacken är helt unik, säger Hanna Nygren, projektledare vid Fjällkedjan Hemavan.

Tomas Mörtsell konstaterar att klimatförändringarna medfört problem för skidanläggningar som ligger längre söderut.
– Hemavan-Tärnaby har en stor fördel när det gäller snötillgången.

Satsning på infrastrukturen

Infrastruktur uppgår i scenario Hög till 2 miljarder kronor. Där ingår till exempel färdigställandet av Storumanterminalen, NLC Storuman. Det är en ny omlastningsterminal för daglig godspendel från industriområdet och för omlastning av transfertrafik från väg till järnväg.

Storumans flygplats vid Gunnarn, saknar reguljär trafik sedan 2010. Flygplatsområdet betraktas ha stor potential för testning av friktionsutrustning för väg och flyg. Den verksamhet som främst diskuteras är utbildning, support och beredskap för halkbekämpning på flygplatser.

Dessutom planeras en upprustning av järnvägen mellan Lycksele och Storuman. Denna tvärbana används idag enbart för godstransporter, men då kan det även bli aktuellt med persontrafik.

Mycket omfattande godstransporter kommer att genereras av Rönnbäckengruvan. Det handlar om mer än 120 lastbilar per dygn enkel väg. Allmänna anslutningsvägar till och från Rönnbäcken och större vindkraftsparker kommer att behöva stora upprustningar främst vad gäller bärighet och mötesmöjligheter.

Dessutom krävs byggen av en del nya vägsträckor. Vidare måste det till omfattande standardhöjande åtgärder på E12 för att inte säkerheten och framkomligheten ska försämras.

Fler innevånare

Både i scenario Hög och Mellan bedöms investeringarna medföra ett trendbrott i befolkningsutvecklingen. Mellan 2010 och 2020 kommer befolkningsökningen att uppgå till drygt 800 respektive cirka 500 invånare om man lyckas lösa alla flaskhalsar gällande boendefrågorna.

I scenario Låg fortsätter befolkningsminskningen men inte speciellt mycket. Tomas Mörtsell betonar att storumanborna måste arbeta med sin egen självbild.
– Vi är alltför vana vid att allt går åt skogen och att hoppet flytt. Nu blir det istället en bygd i utveckling och tillväxt

Den uppkomna situationen kommer att innebära en stor belastning på kommunens likviditet eftersom de ökade kostnaderna uppstår minst 3-5 år före de ökade skatteintäkterna. Detta kommer att kräva särskilda ekonomiska lösningar i lagarbete med andra aktörer

Till följd av fler förvärvsarbetande i kommunen beräknas den årliga kommunala skatteintäkten i Storuman, enligt scenario Hög, år 2022 vara cirka 65 miljoner kronor högre än idag och den årliga landstingsskatteintäkten ökar med cirka 30 miljoner kronor.

Bakgrund

Inlandskommunerna i Västerbotten har under de senaste decennierna haft det mycket tungt. I Storuman har befolkningen sedan 1980 minskat med 2 200 invånare, vilket motsvarar cirka 26 procent.
– Storuman, liksom många andra kommuner i inlandet, har på grund av strukturomvandlingar gått igenom ett stålbad. En del kommuner har inte agerat för att komma ur den krisen medan andra vågat tänka nytt. Storuman är en av de kommuner som tagit tag i sin situation på ett föredömligt sätt, menar Stellan Lundberg, chef för samhällsplanering inom konsultbolaget ÅF Infraplan som gjort analys och konsekvensbedömningen av de planerade investeringarna.

Nu vänder emellertid den negativa trenden i Storuman i och med att stora investeringar genomförs och planeras i Storumans kommun och i grannkommunerna under de närmaste 15 åren.

Om dessa investeringar kommer till stånd får Storumans kommun och den omgivande regionen uppleva en ”rusch” som kan nå samma nivåer som under Vattenfallsepoken, då vattenkraftsetableringarna i Umeälven och anslutande vattendrag under 1950- och 1960-talen fick helt nya samhällen att växa upp.
– Det är massiva investeringar som nu görs i Storuman och det är en stor utmaning att detta också utmynnar i långsiktiga samhällseffekter, säger Erik Bergkvist, ordförande för Region Västerbotten som också medfinansierat analysen och konsekvensbedömningen av de planerade investeringarna.

”Attraktiva Storumans kommun”

Storumans kommun vill nu sjösätta projektet ”Attraktiva Storumans kommun” för att försöka skapa och bibehålla de positiva kringeffekter som de planerade investeringarna kommer att skapa. Finansiering av detta hoppas kommunen få från Tillväxtverkets program för lokalt och regionalt tillväxtarbete 2011-2015.

Projektet innehåller insatser för att höja samhällets attraktivitetsnivå, säkra kompetensförsörjning till utvecklingsbranscherna, utveckla kultur och föreningsliv, arbeta med hälsa och friskvård samt bedriva planerings- och lobbyarbete inom kommunikation och infrastruktur.

– De ”mjuka” frågorna får ofta stryka på foten i den kommunala kampen om att få pengarna att räcka till. Samtidigt är det de mjuka frågorna som får ett samhälle och dess innevånare att leva upp och känna stolthet för sin bygd, som ger tillväxt och utveckling, och främjar mångfald och jämställdhet, säger Johan Duvdahl, näringslivschef vid Storumans kommun.

Ett särskilt viktigt perspektiv är utmaningen att skapa en mer jämställd och diversifierad arbetsmarknad, där kvinnor vinner insteg i traditionellt ”manliga” yrken och vice versa. I dagsläget finns det ett underskott på kvinnor i kommunen.
– Fler kvinnor måste uppleva att de har möjlighet att skapa sig ett meningsfullt liv i Storuman både på det yrkesmässiga och på det personliga planet, betonar Mona Olofsson, näringslivssekreterare i Storumans kommun.

Ett led i detta är till exempel att uppmuntra kvinnor till att gå utbildningar som kan leda till arbete inom gruvindustrin där det kommer att skapas mest nya arbetstillfällen.
– Att till exempel köra gruvtruck är ett arbete som passar lika bra för kvinnor som för män, konstaterar Mona Olofsson.

Region Västerbotten kommer också att genomföra ett projekt i Tillväxtverkets regi - ”Regional tillväxt på alla nivåer”. I detta projekt är utvecklingen i Storumans kommun ett ”case” för hur man utvecklar flernivåstyrning i teori och praktik. Det handlar om att involvera rätt aktörer i rätt processer på alla nivåer, från den lokala och regionala till den nationella och EU-nivån.

Kontaktuppgifter

Tomas Mörtsell, kommunstyrelsens ordförande i Storuman.
Telefon: 0951-140 90. E-postadress: tomas.mortsell@storuman.se

Johan Duvdahl, näringslivschef, Storumans kommun
Telefon: 070-379 31 15 E-postadress: johan.duvdahl@storuman.se

Mona Olofsson, näringslivssekreterare, Storumans kommun.
Telefon: 070-547 60 80. E-postadress: mona.olovsson@storuman.se

Stellan Lundberg, chef samhällsplanering, ÅF Infraplan
Telefon: 070-266 01 90. E-postadress: stellan.lundberg@afconsult.com

Erik Bergkvist, ordförande, Region Västerbotten
Telefon: 070-618 68 55. E-postadress: erik.bergkvist@regionvasterbotten.se

Hanna Nygren, projektledare, Fjällkedjan Hemavan
Telefon: 070-574 43 00. E-postadress: hanna@fjallkedjan.se

(Obligatoriskt fält) (Obligatoriskt fält) (Obligatoriskt fält) (Obligatoriskt fält)