Om du får veta eller misstänker att barn eller ungdomar far illa på något sätt bör du anmäla det till socialtjänsten. Du kan vara anonym om du inte omfattas av anmälningsskyldighet.
Vi inom socialtjänsten arbetar för barnens bästa och varje beslut som rör ett barn måste grunda sig på vad som är bäst just för det barnet.
När kan jag vara anonym?
Du kan vara anonym om du inte arbetar inom verksamheter som berör barn och ungdomar till exempel skola, hälso- och sjukvård eller socialtjänst.
Vilka omfattas av anmälningsskyldighet?
Personer som arbetar inom verksamheter som berör barn och ungdomar, till exempel skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst har anmälningsskyldighet enligt lag. Det betyder att när det finns anledning att misstänka att barn far illa måste detta anmälas och det kan inte göras anonymt.
Vad kan jag göra om jag är osäker?
Du kan ringa till en socialsekreterare och beskriva din oro för barnet innan du tar beslut om att anmäla. Ett sådant samtal kan göras utan att du nämner barnets namn. Du som far illa kan även själv ringa.
En socialsekreterare hjälper och stöttar de som har olika problem. Det kan vara problem med missbruk, psykisk ohälsa, våld i hemmet eller barn som har det svårt.
Vad händer vid en anmälan?
När socialtjänsten får in en anmälan eller på annat sätt får veta att ett barn far illa startas en utredning. Om en minderårig behöver skydd kan utredningen i vissa fall genomföras även om inte vårdnadshavaren tycker det är det rätta.
I utredningen bedöms vilket behov av hjälp som finns. Hjälpen, det vill säga insatserna, kan vara frivilliga eller utan samtycke. Vård utan samtycke ges när barnet/ungdomen inte inser att den behöver hjälp. Oavsett insats ska dessa planeras och ske nära med den/dem det gäller.
Frivilliga insatser kan vara:
Vård utan samtycke kan vara:
Hur arbetar socialtjänsten?
En av våra viktigaste uppgifter och samtidigt en av de mest känsliga är att se till att barn och ungdomar som befinner sig i en utsatt situation får den vård och det skydd som behövs. Vi vill även ge de vuxna bästa möjliga stöd men måste vi välja går alltid barnets behov först.
Socialtjänstens arbete med barn och unga bygger på de fyra huvudprinciperna i FN:s barnkonvention:
- Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras (artikel 2)
- I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet (artikel 3)
- Varje barn har rätt att överleva och utvecklas (artikel 6)
- Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på (artikel 12)
Frivilliga insatser
Stödsamtal enskilt och/eller till familjen
Stödsamtal är enskilda samtal med barnet och eller föräldrarna eller hela familjen. Samtalen utgår från individen. Samtalen kan exempelvis handla om hur du/ni kan hantera olika svåra situationer och ni kan få tips och råd i föräldrarollen.
Kontaktperson/kontaktfamilj till barnet/ungdom eller till familjen
En kontaktfamilj är en familj som känner att de har tid och plats att hjälpa andra barn och deras föräldrar. En kontaktperson är en person som känner att de har tid och energi att hjälpa andra barn eller vuxna några timmar per vecka.
Familjestöds- och boendestödsinsatser till familjen
Familjer kan få stöd och hjälp i hemmet exempelvis i att skapa vardagsrutiner som gör livet som barnfamilj enklare.
Familjehem
Om ett barn inte kan bo kvar i sin ursprungsfamilj kan barnet placeras i familjehem. Ett familjehem är ett hem och familj som är utsedd och godkänd av omsorgsnämnden att ta emot barn för stadigvarande boende. I familjehem kan man vara placerad både under en kortare tid och under lång tid.
Hem för vård eller boende (Hvb-hem)
Hem för vård och boende är ett boende där det alltid finns utbildad personal där barn och unga kan vara placerade. Insatsen planeras i samråd med familjen, hvb-hemmet och socialsekreteraren.
Vård utan samtycke
Placering i familjehem/Hem för vård eller boende (Hvb-hem)
Socialtjänsten kan bedöma att ett barn/ungdom är i behov av vård. Om barnet (minst 15 år) och föräldrarna motsätter sig denna vård kan socialtjänsten ansöka om vård enligt Lagen om vård av unga (LVU) hos förvaltningsrätten. Då ges denna vård i ett familjehem/hvb-hem. Då bor barnet hos en utredd och godkänd familj eller på ett hvb-hem där det finns utbildad personal som ska hjälpa barnet.