Nedan följer en kortfattad beskrivning av de moment som kan ingår i ett fiberbredbandsprojekt. Beskrivningen följer inte en strikt tidsordning utan ska ses som en genomgång av olika ingående moment. Momenten kan utföras helt eller delvist av nätägaren själv. Byakonceptet är en bidragande del.
Planeringen görs av SumNet. Projektering, genomförande och dokumentation görs av SumNet tillsammans med upphandlade entreprenörer. Den färdiga fiberanläggningen överlämnas därefter till driftorganisationen som driver, underhåller och förvaltar fiberanläggningen.
Planera
Nätägaren bestämmer vilket område som ska planeras. Val av område sker utifrån marknadsmässiga, geografiska och tekniska förutsättningar. Storumans kommuns bredbandstrategi har en prioritering som följs samt att områdets intresse avgör. Det kan vara ett helt nytt område eller en komplettering av ett redan påbörjat. Ex. Ett område med anslutningsnät (OSN) som saknar accessnät (ON) eller tvärtom.
Informationsutdelning och informationsträffar i de berörda områdena sker.
Projektets innebörd presenteras och diskuteras med berörda.
Boenden och markägare kan informera kommunen om lokala situationer som kan vara bra för att förhindra kollisioner med projektet. Det kan vara andra planerade projekt i området t.ex. husbyggen, markarbeten, skogsavverkning mm. Statistik av intresse tas in och alla berörda kan ställa frågor om projektet.
En grovprojektering görs och innehåller antal möjliga kunder, ett förslag till nätstruktur för att täcka området, lämplig förläggnings teknik, schaktlängder samt i vilket material som schakten sker. Till grovprojekteringen bifogas dels en skiss (nätöversikt) över området, dels en tabell med beräknad materielmängd. Grovprojekteringen används bl.a. som underlag för kostnadskalkyler.
En arbetsmiljöplan tas fram för hela projektet. Den ska utföras av kommunen eller av uppdragstagare som övertagit dennes ansvar.
En riskanalys görs för beståndsdelar av den blivande fiberanläggningen i enlighet med Driftsäkerhetsföreskrifterna.
En grov tidplan tas fram där huvudaktiviteter och antalet veckor för projektet från start till färdigt nät anges.
- Undersöka markförhållanden
Markförhållanden längs planerade schaktsträckor undersöks vid behov på plats för att få en uppfattning om hur det ser ut i verkligheten.
Möjlighet till samförläggning med andra ledningsägare (t.ex. el, va, fjärrvärme) undersöks. Det sker exempelvis genom tjänsten Ledningskollen eller via rutiner för samförläggning på lokal nivå.
En kostnadskalkyl för fiberanläggningen görs utgående från resultatet av grovprojekteringen, förläggningsmetoder och markförhållanden.
Entreprenörer upphandlas för byggnationer av fiberanläggningen.
LOU och vald passande entreprenadform och bestämmelser följs.
Projektera
Nätägaren tillsammans med områdets projektgrupp gör detaljprojektering på lägeskarta, upprättar materiellista (mängdberäkning) och övriga arbetshandlingar.
Markavtal tecknas med berörda fastighetsägare avseende placering av noder, brunnar och markskåp samt framföringsvägar för kanalisationsrör.
Erforderliga tillstånd tas fram, bl.a. öppningsanmälan, starttillstånd och TA-plan (trafikanordningsplan).
Utgående från mängdberäkningen väljs materiel för projektet.
Genomföra
Materiel till projektet beställs utgående från mängdberäkning och materialval.
En fråga ställs i Ledningskollen för att ta reda på vilka övriga ledningsägare som finns inom området. Ledningsanvisning från berörda ledningsägare beställs där det behövs. Lokala rutiner för ledningsanvisning utöver Ledningskollen kan även förekomma.
Tillstånd söks hos markägare för att etablera t.ex. manskapsbodar och materiel på anvisad plats i området.
Schaktarbeten eller motsvarande utförs enligt den metod som är vald.
Förläggning görs av spridningspunkter (noder, brunnar och markskåp) samt kanalisationsrör.
Optokabel förläggs i kanalisation mellan noder och brunnar fram till markskåp eller brunn närmast slutkund.
- Skarva/terminera optokabel
Optokablar skarvas/avgrenas i brunnar och markskåp. Optokablar termineras (görs åtkomliga via fiberkontakter) i noder.
- Installera optokabel till slutkund
Optokabel förläggs och skarvas från närmaste spridningspunkt sista biten in till slutkund. Anslutningspunkt (media omvandlare) installeras till vilken slutkunden kopplar sin utrustning.
Leveransmätning utförs på kontakterade fibrer.
Återställning görs efter markarbeten med bl.a. grus, jord eller asfalt.
Geografisk lägesinmätning görs av all nyanlagd fiberanläggning. Inmätningsfiler med objektlista redovisas på lägeskarta.
Kontrollant utsedd av beställaren utför löpande kontroll av anläggningsarbetet under hela genomförandetiden.
Besiktning av fiberanläggningen görs för att verifiera att anläggningen är utförd i enlighet med entreprenadhandlingarna och att alla arbeten och all dokumentation är klara.
Projektet klarrapporteras till beställaren när slutbesiktning är godkänd. Projektet är därmed överlämnat till beställaren.
Dokumentera
Överenskommen dokumentation tas fram och lämnas till beställaren.
- Registrera anläggningens läge
Fiberanläggningens läge registreras i Ledningskollen eller enligt annan lokal rutin så att andra ledningsägare kan få information om att fiberanläggningen finns.
Driva
Den färdiga fiberanläggningen överlämnas från beställaren till den valda driftorganisationen.
Efter överlämning är det driftorganisationens ansvar att driva och underhålla fiberanläggningen.
Avtal om serviceåtgärder inom fastställda tider upprättas mellan nätägaren och driftorganisationens fältpersonal. Service ska inkludera avhjälpande av fel samt utbyte av felaktiga nätdelar. Avtal med entreprenörer kan även förekomma.
- Hantera planerade åtgärder
Säkerställ resurs och kompetens för planerat utbyte av nätdelar samt in/urkoppling av slutkunder.
Kompletteringar av fiberanläggningen hanteras i enlighet med tillämpliga moment ovan.
Det ska finnas en organisation för att fortlöpande uppdatera dokumentationen när förändringar sker.
Nätägaren ska säkerställa att ingångna avtal förtecknas. Detta för att kunna bevaka avtalstider och garantitider samt vid behov initiera förnyelse och nyteckning.
Riskanalys ska uppdateras årligen eller vid större förändringar i anläggningen.