Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som är svårt att hantera och som gör att vi tillfälligt tappar fotfästet. Krisen är både en reaktion på det som hänt och en tid för anpassning till den nya verkligheten
En kris kan utlösas efter allvarliga psykiska påfrestningar, som att en nära anhörig dör, att man är med om en olycka, upplever en katastrof eller att något annat oförutsett inträffar. Kris är inte detsamma som psykisk sjukdom. Om en kris inte blir löst på ett bra sätt kan den leda till psykiskt lidande.
En livskris kan utlösas av till exempel en anhörigs sjukdom. Det är en typ av kris som oftast går att bearbeta och komma igenom med stöd av familj och vänner, även om det inte alltid känns så när man är mitt i den.
Utvecklingskriser är en del av människans psykologiska utveckling. De kan uppstå vid viktiga övergångar i livet, till exempel när man som tonåring tar klivet in i vuxenvärlden. Det är perioder då man är mer sårbar. Om det då händer något som upplevs som extra jobbigt har man sämre förutsättningar att hantera det.
En tredje typ av kris är den som kan inträffa i samband med plötsliga och oväntade händelser. Det kan till exempel vara dödsfall, sjukdom och olyckor. Var inte rädd för att be om hjälp om du känner att du hamnat i en kris. Vid akuta kriser där du behöver kontakt med vården eller jourhavande präst ska du alltid ringa 112.