Räddningstjänsten söker nu mer personal till Storuman och Hemavan/Tärnaby. Vill du göra en meningsfull insats för samhället, få en extra inkomst och värdefull utbildning? Nu finns möjligheten att bli en del av vårt härliga gäng inom räddningstjänsten.
Vi erbjuder:
- extra inkomst, cirka 90.000 kr per år plus utryckningsersättning.
- en spännande och meningsfull samhällsinsats.
- betald utbildning, bl.a. sjukvård.
- bra kamratskap.
Vi söker dig som:
- arbetar och bor i inom fem minuter från brandstationen.
- har din huvudarbetsgivares medgivande.
- är frisk och har normal kondition.
- av säkerhetsskäl förstår du och kan uttrycka dig på svenska.
- kan simma och har körkort, gärna C-kort.
För mer information är du välkommen att kontakta räddningschef Göran Hellström eller stf räddningschef Gunnar Backman, båda nås via kommunens växel 0951-140 00. Skicka din ansökan till: raddning@storuman.se
Vanliga frågor och svar om att arbeta hos Räddningstjänsten
Är det inte väldigt riskabelt att vara brandman?
Blir jag väldigt uppbunden med jour och sådant?
Jag tycker det verkar skrämmande att möta skadade människor.
Jag är arbetslös, kan jag bli brandman ändå?
Jag får inte vara borta från jobbet.
Jag är nog inte tillräckligt fysiskt stark.
Vilken sorts utryckningar är vanligast?
Vilka förkunskaper behövs?
Hur mycket tjänar en brandman?
Är det inte väldigt riskabelt att vara brandman?
Brandman är förvisso ett riskyrke men det är ändå ganska ovanligt att någon skadar sig allvarligt. Genom att vi har förhållandevis få larm är det få tillfällen man exponeras för riskerna. Vi har mycket bra skyddsutrustning, både mot brännskador, förgiftningar och fallolyckor. De vanligaste skadorna som har drabbat våra brandmän är man stukat sig när man halkat på isigt underlag. Vi har inte haft någon personskada som har fordrat mer än en veckas sjukskrivning de senaste 25 åren.
Blir jag väldigt uppbunden med jour och sådant?
Du kommer att ha beredskap 13 veckor varje år(i genomsnitt var 4:e vecka). Under dessa veckor är du skyldig att komma på larm och delta i övningarna med din jourgrupp. Utöver dessa övningar har vi 5-6 övningar varje år där hela kåren samlas. Totalt övar varje brandman 50 timmar varje år. Under dessa veckor måste du hinna till stationen, byta om och vara på väg i en brandbil inom fem minuter. Detta kallas anspänningstid och under beredskapsveckorna svarar du själv för att se till att du klarar anspänningstiden.
Vi tillämpar också något som heter fri inryckning. Det innebär att alla (även de som inte har jour) får åka på larm och får betalt även när man inte har beredskap. Detta är alltså frivilligt, det är endast under beredskapsveckorna du måste komma på larm. Då och då kanske du behöver vara ledig kortare eller längre stund även fastän du har beredskap men sådana gånger är det sällan problem att byta bort beredskapen.
Jag tycker det verkar skrämmande att möta skadade människor.
För det första kommer du inte att vara ensam på larmen. Ni är flera stycken som åker ut tillsammans, ni samarbetar och pratar ihop er. Alla brandmän minns sitt första möte med en svårt skadad person och alla, även de mest rutinerade, minns hur det kändes att vara ny och åka på sina första larm. Vi brukar också låta de senast anställda den första tiden jobba med andra uppgifter än att vara i direkt kontakt med de skadade. För det andra har vi väl inarbetade rutiner för hur vi hjälper varandra att bearbeta svåra upplevelser. Detta är inget hokus-pokus utan en enkel samtalsmodell. Vi har också egna utbildade samtalsledare på stationerna i Storuman och Tärnaby. Det här har visat sig vara väldigt effektivt och ingen av dem som har slutat de senaste 20 åren, har gjort det på grund av jobbiga/skrämmande upplevelser.
Jag är arbetslös, kan jag bli brandman ändå?
Vi brukar inte anställa den som är arbetslös. Dels för att de flesta får problem med ersättningen från a-kassan om de samtidigt har beredskap som brandmän, dels för att den som är arbetslös kan tvingas att flytta från orten med mycket kort varsel.
Jag får inte vara borta från jobbet.
Många arbetsgivare tror att en brandman är borta från jobbet mycket men så är det inte. Med den larmfrekvens som är i Storuman kommer den som har en vanlig arbetsvecka på 40 timmar att vara borta knappt 15 timmar per år om man bara är med på larmen under sina beredskapsveckor, alltså inte deltar i fri inryckning under arbetstid. Utöver denna frånvaro måste du vara ledig för preparandutbildningen och eventuellt också för en kompetensutbildning på räddningsskola, men den blir inte aktuell förrän efter ett par år. I stället får arbetsgivaren tillbaka en person som kan bli en viktig tillgång i företagets interna säkerhetsarbete. En person med sjukvårdsutbildning och utbildning i hjärt-lungräddning, en person som kan vara ansvarig för brandfarliga vätskor på företaget osv.
Jag är nog inte tillräckligt fysiskt stark.
Vi söker inte några hulkar eller muskelpaket. En normal muskelstyrka och fysisk arbetsförmåga räcker oftast. Att vara brandman är ett lagarbete och man jobbar nästan aldrig ensam med tyngre arbetsmoment. Det finns också välutrustade gym på stationerna i Tärnaby och Storuman så att man kan bibehålla eller förbättra sin fysiska förmåga.
Vilken sorts utryckningar är vanligast?
Ungefär en tredjedel av larmen är bränder och automatiska brandlarm, en tredjedel är trafikolyckor och en tredjedel övriga händelser t.ex. drunkningstillbud, översvämningar, sjuktransporter i terräng. I vår kommun rycker räddningstjänsten ut 2-3 gånger per vecka.
Vilka förkunskaper behövs?
Du behöver ha körkort och bil, lägst B men väldigt gärna C. Du måste också vara simkunnig. Du får inte ha några kända och allvarliga sjukdomar. Vi vill också att du är en i största allmänhet vettig människa. Du kanske har någon sjukvårdsutbildning eller har gjort lumpen som brandman, det är meriterande. Innan anställning gör vi några tester bl.a. för att se att den sökande inte har problem med klaustrofobi eller svindel. Därefter följer en mycket grundlig läkarundersökning. Innan du kan ha beredskap får du också genomgå en 10 dagars preparandutbildning. Denna utbildning är utspridd på ungefär två månader med 1-2 utbildningsdagar var annan vecka.
Hur mycket tjänar en brandman?
Den fasta ersättningen för varje beredskapsvecka är cirka 4 750 kr. Övningsersättningen är 178 kr per timme. De fasta ersättningarna blir cirka 80.000 per år. Till detta kommer ersättning för larm men det styrs naturligtvis av hur många larm varje brandman är med på.