Du kan överklaga beslut på två olika sätt: förvaltningsbesvär och kommunalbesvär. Kommunalbesvär kallas även laglighetsprövning.
Det går att överklaga beslut som till exempel bygglov eller försörjningsstöd. Det kallas förvaltningsbesvär och det är bara den som är berörd av beslutet som kan överklaga. Hur man gör för att överklaga ska framgå av beslutet. Överklagandet måste göras inom tre veckor från det datum du fick beslutet.
Om man tycker att kommunen har överträtt sina rättigheter eller fattat ett beslut i strid mot gällande regler har man som kommuninvånare rätt att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Det kallas kommunalbesvär (eller laglighetsprövning) och måste göras inom tre veckor från det att beslutsprotokollet har godkänts (justerats).
Förvaltningsbesvär
Om du inte är nöjd med ett beslut som rör dig som individ kan du överklaga genom förvaltningsbesvär. Hur du gör för att överklaga ska framgå av beslutet som du fått. Överklagandet ska vara skriftligt. Lämna din överklagan till den nämnd eller förvaltning som fattat beslutet inom tre veckor från det att du fått det. Du måste bland annat beskriva varför du tycker att beslutet ska ändras.
Kommunalbesvär (laglighetsprövning)
Kommunalbesvär (laglighetsprövning) gäller beslut som rör samtliga kommuninvånare. Det är förvaltningsrätten som avgör om:
- beslutet inte har kommit till på lagligt sätt
- beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen
- det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det
- beslutet annars strider mot lag eller annan författning
Alla som är folkbokförda eller äger en fastighet i Storumans kommun kan överklaga ett kommunalt beslut till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Förvaltningsrätten i Umeå inom tre veckor från det att uppgift om att protokollet är färdigt (justerats) har anslagits på den digitala anslagtavlan.
Överklagandet ska vara skriftligt och skickas direkt till Förvaltningsrätten i Umeå. Den avgör om beslutet ska gälla eller upphävas.
Offentlighetsprincipen
Rätten för alla, svenskar och utländska medborgare, att ta del av allmänna, offentliga handlingar hos myndigheter och förvaltningar.
Allmänna handlingar
En handling kan beskrivas som någonting som innehåller information av något slag. Vanligen är det brev, protokoll, beslut med mera. Men det kan också handla om e-post, video- eller bandupptagningar till exempel.
Allmänna handlingar kan i sin tur vara offentliga eller sekretessbelagda. Enligt lagen är en handling allmän när den har inkommit till kommunen, när den förvaras där eller har upprättats där.
Alla allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda är offentliga.
Enligt lagen behöver du inte tala om vem du är när du vill ha allmänna, offentliga handlingar. Du behöver inte heller berätta varför du vill ha handlingarna. Ingen har rätt att fråga dig om detta.
Även all din egen korrespondens (brev, fax, e-post och så vidare) med kommunen blir en allmän handling, som kan läsas av andra.
Du kan inte kringgå offentlighetsprincipen genom att skicka ett brev, i ett ärende som rör en kommunal fråga, till tjänstemän eller förtroendevalda politiker på deras hemadresser. De är ändå skyldiga att se till att ditt brev diarieförs hos kommunens registrator.