Om du inte är nöjd med ett beslut som kommunen har fattat kan du ha rätt att överklaga det. Det finns två sätt att överklaga: förvaltningsbesvär och laglighetsprövning. Vilket sätt som gäller beror på vilken typ av beslut det handlar om.
Förvaltningsbesvär – när beslutet gäller dig
Om kommunen har fattat ett beslut som gäller dig personligen kan du i vissa fall överklaga det. Det kan till exempel handla om beslut om bygglov eller försörjningsstöd. Det är bara den som berörs av beslutet och som beslutet har gått emot som kan överklaga.
Så här överklagar du:
- Skriv vilket beslut du vill överklaga.
- Förklara varför du tycker att beslutet är fel och hur du vill att det ska ändras.
- Skicka överklagandet till den nämnd eller förvaltning som fattade beslutet.
Överklagandet ska normalt ha kommit in till kommunen inom tre veckor från den dag du fick ta del av beslutet. I beslutet du har fått finns information om hur du överklagar och vart du ska skicka överklagandet.
Laglighetsprövning – när du vill överklaga ett kommunalt beslut
Om du anser att kommunen har fattat ett beslut som strider mot lagen kan du begära en laglighetsprövning. Det kallades tidigare kommunalbesvär.
Du har rätt att begära laglighetsprövning om du är medlem i kommunen. Det är du till exempel om du är folkbokförd, äger en fastighet eller betalar kommunalskatt i Storumans kommun.
Vid en laglighetsprövning undersöker förvaltningsrätten om kommunen har följt lagen när beslutet fattades.
Förvaltningsrätten kan upphäva ett beslut om:
- beslutet inte har fattats på rätt sätt
- beslutet gäller något som kommunen inte ansvarar för
- den som fattade beslutet inte hade rätt att göra det
- beslutet strider mot lagen eller andra regler.
- Förvaltningsrätten kan antingen upphäva beslutet eller låta det fortsätta gälla. Domstolen kan inte ändra innehållet i beslutet.
Så här överklagar du:
Du ska skicka ett skriftligt överklagande direkt till Förvaltningsrätten i Umeå. Beskriv vilket beslut du vill överklaga och varför du anser att det är olagligt.
Överklagandet måste ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då kommunen meddelade på sin digitala anslagstavla att protokollet med beslutet hade justerats.
Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar
Offentlighetsprincipen innebär att alla har rätt att ta del av offentliga handlingar hos kommunen och andra myndigheter. Syftet är att ge invånarna möjlighet att få insyn i kommunens arbete och se hur beslut fattas och hur kommunen använder sina resurser.
Vad är en allmän handling?
En handling är information som finns i till exempel ett dokument, ett mejl, en bild eller en film.
En handling är normalt allmän om den förvaras hos kommunen och har kommit in dit eller har upprättats där.
Exempel på allmänna handlingar är:
- brev och e-post till kommunen
- protokoll från politiska sammanträden
- beslut och utredningar
- bilder, filmer och ljudinspelningar.
Har jag rätt att läsa alla handlingar?
De flesta allmänna handlingar är offentliga. Det betyder att vem som helst kan begära att få läsa dem. Vissa handlingar innehåller uppgifter som skyddas av sekretess. Det kan till exempel vara känsliga personuppgifter eller information om en persons hälsa eller sociala situation.
Kommunen gör en sekretessprövning innan en handling lämnas ut om det behövs.
Måste jag berätta vem jag är?
Nej, du har som huvudregel rätt att vara anonym när du begär ut en allmän handling. Du behöver inte heller berätta varför du vill läsa den. I vissa fall kan kommunen behöva ställa frågor för att kunna bedöma om en handling kan lämnas ut.
Vad händer med brev och mejl som jag skickar till kommunen?
När du skickar ett brev eller mejl till kommunen blir det normalt en allmän handling. Det betyder att andra kan ha rätt att läsa det, om uppgifterna inte omfattas av sekretess.
Det gäller även om du skickar information om ett kommunalt ärende till en anställd eller förtroendevald på en privat adress. Handlingar som rör kommunens verksamhet ska hanteras enligt samma regler, oavsett hur de kommer in till kommunen.