I november 2024 antog Storumans kommun en klimatanpassningsplan i kommunfullmäktige. Utifrån effekterna och den påverkan och konsekvenser som det kan leda till, har vi också tagit fram en åtgärdslista för att undvika eller minska risken för person- eller materiella skador
– Alla vi som varit inblandade i att ta fram denna plan känner oss väldigt glada över att planen äntligen är antagen. Det är ett väl förankrat och grundligt utfört arbete där vi fått med synpunkter från de som är ute i verksamheterna och jobbar, så vi känner oss väldigt nöjda över planen som helhet, säger Erika Arklö, energi- och klimatrådgivare på Storumans kommun.
– Det här är en klimatanpassningsplan, men vi skulle även kunna kalla det för en ”krishändelseanpassningsplan”, eftersom flera av åtgärderna skulle vara desamma ifall vi hade andra krissituationer som ex, elavbrott, krig, terrorattack, extremväder, solstorm eller något annat som inte har en direkt koppling till klimatförändringar, fortsätter Erika.
– I alla tider har människans anpassningsförmåga bidragit till överlevnad och idag har vi ett långt mer komplext samhälle att hantera än tidigare. Därför är jag mycket stolt över det arbete som har lett till att vi har kunnat fastställa en väldigt konkret plan för alla verksamheter som vår kommun ansvarar för! Och jag hoppas att alla medborgare tar del av innehållet som presenteras på hemsidan eftersom den berör oss alla., säger Maria Gardfall, ordförande för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden.
Utifrån effekterna och den påverkan och konsekvenser som det kan leda till, har vi tagit fram en åtgärdslista för att undvika eller minska risken för person- eller materiella skador.
Effekter av ett förändrat klimat i Storumans kommun – i korthet
Klimatförändringarna har redan pågått i decennier och vi ser idag konsekvenser i vårt samhälle och vår natur som vi måste anpassa oss till. Effekterna av ett förändrat klimat i Storumans kommun innebär i synnerhet:
- Temperaturen ökar, framför allt under vintern.
- Nederbörden ökar, framför allt under höst-vinter-vår. Mer nederbörd faller som regn i stället för snö.
- Växtsäsongen förlängs och växtzoner förflyttas högre upp i terrängen.
- Sannolikheten för värmeböljor ökar.
- Risken för skyfall och längre perioder med kraftig nederbörd blir vanligare.
- Tillrinningen ökar i vattendragen under vinter, vår och höst.
- Tillrinningen minskar i vattendragen under sommaren.
- Vårfloden tidigareläggs och amplituden på vårfloden minskar.
- Snöförhållandena ändras med kortare snösäsong – vanligare med skare och isskorpa på marken.
- Medelsnödjupet minskar under mars, maj och november.
- I maj, vid slutet av seklet, är snödjupet i fjällen generellt under 1 meter. I låglandet blir det ovanligt med snö i maj.
- Ökad risk för dålig markbärighet och instabila markförhållanden.
Källa: Länsstyrelsen Västerbotten, 2020.
Konsekvenser som observeras i länet till följd av en temperaturhöjning är bland annat att trädgränsen klättrar uppåt i fjällen, att glaciärerna krymper, att flera värmeälskande djurarter sprids norrut och att klimatzonerna i Sverige skjuts norrut med runt en mil om året.
Årsmedeltemperaturen och årsmedelnederbörden i Storumans kommun kommer att öka markant innan seklet är slut. Enligt det mildare scenariot kommer klimatet i Storumans kommun vid slutet av 2000-talet att likna det klimat som var i norra Dalarna under perioden 1971–2000.
Den största temperaturökningen kommer att ske under vinterhalvåret där vi ser att mer snö kommer att falla som regn. Därtill kommer effekter av klimatförändringarna att uppträda långt efter att utsläppen av växthusgaser har stabiliserats och därav förstärks behoven av att vi redan nu anpassar oss till framtidens klimat med högre temperaturer, mer intensiv nederbörd och allt oftare återkommande extremväder.
Klimatanpassningsplan för Storumans kommun
Åtgärdslista klimatanpassningsplan